Det känns i mitt hjärta.
Lite ledsamhet finns det allt med tanke på att bloggen ska låsas.
Den har varit min vän sen 2008. Här har jag klottrat ner alla mina känslor, tankar under 4 års tid.
Barnens utveckling har det skrivits om, och bilder har jag bjudit på!
Ärligt så känns verkligen detta. Ingen stor grej kan många tänka. Men för mig har det vart så mycket mer.
Men jag tror att alla kommer till en punkt i livet då man bara vill släppa det som har varit, och leva i det som är nu.
Tack för alla som följt mig under dessa år, ni har stöttat och varit mitt stöd!
Jag kommer alltid vara tacksam för vad ni läsare har gett mig.
Detta känns ju som att ta farväl av ett par vänner, nästan lika sorgligt!
Hahah, ne nu slutar jag!
Annars gråter jag ;)